På den tiden var herrskapets dukningar vackra och generösa. Den fyllda tårtan var det absolut senaste, och den fick sällskap av småkakor av alla former. Choklad började användas mer allmänt i bakverk först på 1900-talet, trots att schweiziska konditorer som tidigare erövrat Mellaneuropa hade börjat öppna i Finland och Sverige redan på 1810-talet.
I bakverken användes ohämmat med smör, medan man var mer restriktiv med det dyra sockret. Som fyllning användes oftast sylt, eftersom mängden ingredienser som fanns att tillgå var något begränsad på tiden - innan varor kunde fraktas med flyg och förvaras i kylskåp och frys.
Kaffet kokades i panna, och mörkheten berodde på skickligheten och smaken hos den som rostade bönorna. Råa bönor rostade man själv i en panna på spisen och malde i en kaffekvarn. Kaffet var färskt och doftande men förhållandevis svagt. Kaffe var fortfarande dyrt, så frun i huset höll hårt i de värdefulla bönorna.
Fikandet var till största delen en umgängesform för damer. Man hade för vana att samlas hemma hos någon och fika, men när caféerna blev vanligare hade det en omvälvande effekt på samhällsstrukturerna. Caféet var det första offentliga rummet där det var passande att damer träffades på egen hand. Fikandet blev en institution, ett eget utrymme för kvinnor.
Än idag är fikastunden många gånger en ritual, som har en positiv inverkan när obekanta träffas eller skapar lugn och frid vid stora stunder som till exempel begravningar. Vikten av en tillåten paus i arbetet har skrivits in till och med i kollektivavtal. För oss är fikapausen en grundläggande rättighet.
Text: Irene Eastin
Foto: Kreetta Järvenpää