Vilka slags kolhydrater vi ska äta för att må bra diskuteras alltmer. Även inslag i debatten om huruvida vi ska äta dem överhuvudtaget eller inte förekommer. Sanningen är att kolhydrater är inte bara ok att äta – vi behöver kolhydrater för att fungera på bästa sätt. Bröd är ett exempel på en smart och bekväm bränsleskälla.

Vi behöver kolhydrater. Oavsett vilken form de är i, ger de oss energi. Kolhydrater höjer blodsockret. Däremot i väldigt varierande grad och olika snabbt beroende på vilket livsmedel och vilken typ av kolhydrater det är, om de är processade och hur de är tillagade och vad som äts till. Många kolhydratrika livsmedel är även rika på andra ämnen vi behöver såsom fiber, vitaminer och mineraler.

Kolhydrater är det bränsle som kroppens celler enklast får energi ifrån. Kolhydrater som bränsle till kroppen går att likna vid att ge bilen högoktanig bensin. Det vill säga bilen använder sin motor på det mest fördelaktiga sättet. Kolhydrater är ett av tre viktiga näringsämnen som ger kroppen energi. De andra två är protein och fett. Vi behöver alla tre näringsämnen.

Olika kolhydrater - olika funktion
Det finns många olika slags kolhydrater, allt från enkla sockerarter till mer komplexa som exempelvis stärkelse och fiber. Under de senaste åren talas det mer om kvalitetskolhydrater för att göra skillnad på olika kolhydraters egenskaper och effekter i kroppen. Det är mycket stor skillnad på olika kolhydrater och dess påverkan på kroppen. Kvalitetskolhydrater är ett begrepp som ofta används om kolhydratrika produkter som bidrar till ett stabilare blodsocker, och håller oss mätta samtidigt som de är rika på fiber, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Helt enkelt kolhydratrika produkter med mervärden utöver själva kolhydraterna. Källa: Livsmedelsverket.

Vissa kolhydrater såsom stärkelse och socker sönderdelas till enkla sockerarter och tas upp av blodet redan i tunntarmen. Dessa kolhydrater kallas för glykemiska och påverkar blodsockret. Kolhydratrika livsmedel klassificeras sedan beroende på dessa blodsockerhöjande effekt, det vill säga dess glykemiska index. Andra kolhydrater fungerar som fiber och passerar vidare till tjocktarmen där de på olika sätt kan påverka kroppens hälsa. Vilket du kan läsa mer om här.

Kan vi överleva utan kolhydrater?
Hjärnan och röda blodkroppar måste ha minst 100 gram kolhydrater varje dag. Vid brist på glukos (den enklaste kolhydratformen) kan kolhydrater bildas av bland annat protein. Vid långvarig kolhydratbrist bildar kroppen ketonkroppar vilket i och för sig ger hjärnan och andra organ energi men som är ett tecken på att kroppsvävnad bryts ned och kan enkelt uttryckas som ett inte ändamålsenligt sätt att omsätta energi på. Det kallas på läkarspråk att kroppen har kommit i katabolt (nedbrytande) tillstånd.

Så svaret, är, ja, du överlever men det är inget smart sätt att ge kroppen energi på. Ketonkroppar, blir ett slags gift för kroppen när det finns i stora mängder och under lång tid i kroppen.