Kolhydrater är ofta föremål för debatt. På den här sidan vill vi slå hål på några av de vanligaste felaktiga uppfattningarna som finns om kolhydrater. Här svarar vi på frågor om både kolhydrater och sajten. 

1. Är det lättare att gå upp i vikt av kolhydrater än av fett?
Viktuppgång sker när energiintaget överskrider energiåtgången, oberoende om energin kommer från fett, protein eller kolhydrater. 1 gram kolhydrater ger 4 kalorier, 1 gram protein ger också 4 kalorier. 1 gram fett ger 9 kalorier och ett gram alkohol ger 7 kalorier.

2. Vad är snabba och långsamma kolhydrater?
Snabba och långsamma kolhydrater ska egentligen kallas snabba/långsamma livsmedel. Ett snabbt livsmedel har en snabb och hög blodsockertopp efter måltid medan ett mer långsamt har en mer utplanande och lägre blodsockertopp.

Hur snabbt kolhydraterna tas upp i kroppen beror på ett flertal faktorer:

  • hur de är uppbyggda
  • i vilken form de finns i livsmedlet, hela spannmålskorn (som är långsamma) eller malda till mjöl (som är snabbare)
  • om de har värmebehandlats, tillagats eller är råa.

Bland de långsamma räknas: Bröd bakat på hela korn, oavsett spannmål, råg, linser, bönor, de flesta rotfrukter. Läs mer här.
Bland de snabba räknas: Vitt bröd och mat som tillagas på vitt mjöl, socker, ris, potatis, riskakor, juice, godis, bakverk med mera.

3. Är snabba kolhydrater lika med onyttig mat?
Det är ett för enkelt sätt att dela in mat som bra eller dålig beroende på hur snabbt det höjer blodsockret. Om gemene man äter mycket mat som ger en blodsockerkurva som påminner om en berg – och – dalbana, det vill säga innehåller mycket av snabba livsmedel, finns risken att matintaget blir energirikare än vad som behövs. Höga blodsockertoppar ”sliter” också på blodkärlen och kan ge upphov till inflammationer. (Läs mer här)

Mängden kolhydrat är också viktigt. Potatis har ett högt GI, men mättar mycket bra och därmed äter man mindre kolhydrater. För den som tränar mycket intensivt och ofta, eller har ett högt energibehov av andra skäl, kan det däremot vara rent av nödvändigt att äta mat som innehåller både mycket energi och snabb sådan. Efter träning är det positivt att äta snabba kolhydrater, gärna tillsammans med protein för att effektivt bygga upp kroppens energiförråd igen. För en medelmotionär, som tränar ett par ggr i veckan, är ett glas mjölk och en banan ett exempel på ett bra återhämtningsmål, tillsammans med vatten för att återställa vätskebalansen.

4. Vad händer om man tar bort kolhydrater ur kosten?
När man tar bort kolhydrater hittar kroppen andra sätt att skapa energi men på ett betydligt mindre – för kroppen – smart sätt. Läs gärna mer här.

5. Finns så kallad brödmage?
En av de mer lästa matböckerna i USA det senaste året är
William Davids Wheat Belly som hävdar att vår tids vetemjöl är den främsta orsaken till det eskalerande antalet av personer med övervikt och diabetes typ 2.

I detta sammanhang har begreppet brödmage, pastamage och likande börjat florera. Kroppen reagerar inte på något särskilt sätt av bröd eller pasta men däremot på hur måltiden som helhet ser ut. Även här handlar det om jämn blodsockerkurva och insulinutsöndring är ett av många livsmedel som ger snabb blodsockerhöjning. Samma sak händer vid intag av till exempel juice, läsk, godis, klibbris eller potatismos. Ju mer mat med raffinerade och kraftigt blodsockerhöjande ingredienser vi äter, desto mer varierad blodsockerkurva får vi och blir troligen mer hungriga. Även inflammationer i blodkärlen har visat sig öka vilket troligen bidrar till utvecklandet av levnadsvanesjukdomar. Här kan du läsa en vetenskaplig recension av boken.

Magen reagerar ofta genom att bli lite bullrig eller körig då den får mat som den inte är van vid. Det kan gälla bröd, men också linser och bönor eller olika rotfrukter.

Svaret är alltså nej, det finns inget som heter brödmage.
Magen reagerar inte på ett särskilt sätt för bröd.

6. Hur ser kopplingen mellan kolhydrater och kalorier ut?
Kolhydrat är ett av tre energigivande näringsämnen som kroppen behöver. De andra två är fett och protein. De ger alla kalorier i något varierande grad (se fråga 1 ovan) Det florerar åsikter om att kolhydrater ger viktökning i högre grad än fett och protein. Det är felaktigt. Det är mängden kalorier som, i det långa loppet, avgör vikten. En annan viktigt aspekt är hur hela måltiden är sammansatt. När exempelvis kyckling, morötter, broccoli och tomater finns i en måltid tillsammans med pasta, potatis eller quinoa och en skiva fullkornsbröd till blir man mätt, får en bra blodsockerkurva och risken för småätande minskar.

7. Hur mycket bröd ska jag äta?
Det är bra att äta en bit grovt bröd till varje måltid eller ha brödet som bas i måltiden, se flera matiga brödrecept här. Hur mycket bröd som är lagom beror helt på hur du äter för övrigt men fyra-sex skivor bröd per dag är lagom för många.

8. Hur stor del av kosten ska bestå av kolhydrater?
Vi mår bra av att äta kolhydrater varje dag då det är vår främsta energikällaenergikälla. Man kan också vara ännu tydligare genom att säga att vi mår bra av kvalitetskolhydrater varje dag. De finns i fullkorn, frukt och grönt, rotfrukter, linser, bönor, quinoa, potatis ch pasta (gärna fullkornspasta).

Ungefär hälften av vårt energiintag bör kommer från kolhydrater, och då menas kolhydrater som är nämnda ovan. Mindre bra kolhydrater är saft, godis, choklad, bakverk och läsk. Dessa är exempel på livsmedel som är rika på socker och härifrån ska inte mer än tio procent av energin komma från, per dag. Det finns studier som visar att barn får i sig så mycket om 25 procent från denna grupp. Tallriksmodellen visar på enkelt sätt fördelningen i en måltid.

9. Vad är bäst, kolhydrater eller fett?
Vi behöver både kolhydrater och fett och inget av dem är bättre än det andra. Dock vet vi att vi behöver ännu mer av omättat fett i vår mat (fet fisk, oljor, nötter och frön) och mindre av sockerrik mat som godis, läsk, saft och kakor med mera.

10. Vad vill Fazer åstadkomma med sajten?
Med Använd hjärnan vill Fazer på ett konkret sätt underlätta för alla som tänker på sin hälsa genom att slå hål på myter och erbjuda information om sambandet mellan mat och hälsa på ett lättillgängligt sätt. Vi vill visa att det är skillnad mellan kolhydrater och kolhydrater och att balans och hälsa går hand i hand.
11. Till vilka vänder sig sajten?
Använd hjärnan vänder sig till alla som är intresserade av mat, näring och hälsa. Vi vill presentera vetenskap och fakta på ett lättillgängligt sätt.

12. Är det bara grovt bröd som är nyttigt?
Ingen mat är enbart nyttig eller onyttig, det handlar alltid om mängder och hur måltiden ser ut i stort. Bröd bakat på fullkorn innehåller viktiga vitaminer och mineraler och hjälper kroppen att balansera blodsockersvaret, vilket är bra för hälsan, både nu och på längre sikt.

13. Vilken forskning utgår Fazer från i avseende sambandet mellan mat och hälsa?
Innehållet på sajten överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5) som i sin tur grundar sig på de senaste årens forskning kring sambandet mellan mat och hälsa.

14. Hur kan vi lita på just den forskningen?
De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR5) är baserade på en stor mängd vetenskapliga studier som har publicerats under de senaste 15 åren och värderats av nordens främsta nutritionsforskare. NNR5 överensstämmer med WHO:s råd.

15. Tar Fazer ställning för att vissa dieter är bättre än andra?
Vi tror inte att dieter är en bra väg för god hälsa, däremot att äta balanserat. En bra kost ger utrymme även för njutningsmat, något som också gynnar välbefinnandet. Vi lutar oss på de matråd som Livsmedelsverket ger, det vill säga att äta enligt tallriksmodellen och mycket frukt och grönt, omättat fett, fullkorn och mindre av salt och socker. Att äta lagom mycket och att röra på sig är också viktigt i sammanhanget.

16. Har någon oberoende person faktagranskat innehållet?
Materialet är faktagranskat av nutritionsforskare och leg dietist.