För att få reda på om ett livsmedel ger hög eller låg påverkan på blodsockret vid en normal portion använder man sig av glykemisk belastning (glycemic load, GL).
Mängden tillgängliga kolhydrater i en portion av ett livsmedel multipliceras med GI för livsmedlet och delas med 100. Morötter som både har ett lågt GI värde och lite kolhydrater per portion får således ett mycket lågt GL och ger låg blodsockerpåverkan, medan vitt bröd för ett högt GL.
Mängden tillgängliga kolhydrater i en portion av ett livsmedel multipliceras med GI för livsmedlet och delas med 100. Se följande exempel:
Morötter som både har ett lågt GI och lite kolhydrater får ett mycket lågt GL:
Ex: GI 68 x 6,6 g kh/100 gr
------------ = 4,5 i GL
100
Motsvarande uträkning för vitt bröd, med GI 100 och 50 g kh/100 gram, ger ett GL på 50, dvs ett högt GL och stor blodsockerpåverkan (källa).
Glykemisk Profil – GP – är ett kompletterande sätt att se på hur olika kolhydratrika livsmedel påverkar blodsockerkurvan. I en vetenskaplig studie som genomfördes vid Lunds universitet visade det sig att kroppens respons på rågbröd (oavsett om var fullkorn eller inte) skilde sig väsentligt från de som åt bröd bakat på vete. Personer som åt rågbröd fick inte lika höga blodsockersvar efter måltiden som de som åt bröd bakat på vetemjöl. Kurvan planande inte heller ut lika snabbt vilket förenklat kan uttryckas som att energin höll i sig längre. Sug efter sötsaker blir inte lika stort vid en jämn blodsockerkurva. I jämförelse med vete, bidrar råg till en jämnare blodsockerkurva efter måltiden.
GP-ett värdefullt komplement till GI måttet: Ett livsmedel med bra GP kan dock få ett orättvist högt GI värde. Det beror på att en lång och flack blodsockerkurva rent matematiskt ger ett högt GI värde. GI tar ingen hänsyn till utseendet på blodsockrets profil och därför tjänar GP som ett värdefullt komplement till GI måttet.
Måltider innehåller ju nästan alltid en mix av livsmedel som ger kolhydrater, fett och protein. Det är bra, för det ger största utväxling av de olika näringsämnena som finns i maten. Det påverkar också blodsockerhöjning och mättnad. Enkelt uttryck så planas blodsockerkurvan ut när en måltid innehåller en mix av fett, protein och kolhydrater till skillnad mot om den bara innehåller kolhydrater.